Uppsala domkyrka och Uppsala slott ligger några minuters promenad från varandra på samma höjd väster om Fyrisån. Tillsammans spänner de över mer än 700 år av svensk historia. I katedralen ligger Gustav Vasa begravd. Slottet lät han börja bygga som sitt eget maktcentrum, och där abdikerade drottning Kristina drygt hundra år senare. En halv dag räcker för båda.
Domkyrkan öppnar tidigt och tar emot besökare utan bokning. I slottet finns tre delar att besöka, med olika öppettider: konstmuseet, Vasaborgen och Rikssalen.
Vilka ligger begravda i Uppsala domkyrka?
Domkyrkan är en gravkyrka för kungligheter, adel och vetenskapsmän. Gustav Vasa och hans drottningar ligger i det som tidigare var Mariakoret, och i Finstakoret står skrinet med Erik den heliges reliker.
Carl von Linné, Emanuel Swedenborg, ärkebiskopen och fredspristagaren Nathan Söderblom samt de mördade Sturarna vilar alla i domkyrkan. Kyrkan har också Sveriges största predikstol och Sveriges största kyrkfönster, som enligt domkyrkans egna mått är lika stort som en tvårummare.
Kyrkan är i bruk och har gudstjänst varje dag, så delar av den kan vara avspärrade under förrättningar.
Varför står katedralen här och inte i Gamla Uppsala?
Den första domkyrkan i Uppsala står kvar norr om staden och heter i dag Gamla Uppsala kyrka. Omkring 1270 började en ny domkyrka byggas i Östra Aros, längre söderut längs Fyrisån, och namnet Uppsala flyttade med till den nya kyrkan medan namnet Östra Aros försvann. Erik den heliges reliker flyttades hit redan 1273.
Bygget drog ut på tiden. Kontrakt skrevs 1287 med den i Paris bosatte arkitekten Estienne de Bonnueill, långhuset kom till först under 1300-talet och början av 1400-talet, och invigningen skedde 1435 efter perioder av pengabrist, kallt klimat och pest. Tornen restes flera årtionden senare. Kyrkan är byggd i tegel som tillverkades nära bygget, medan pelarna längst fram är gotländsk kalksten. Den som tittar efter ser skillnaden i material mellan öster och väster.
Mellan 1885 och 1893 restaurerade arkitekten Helgo Zettervall domkyrkan i nygotisk stil för att ge huset tillbaka ett medeltida utseende. Väggmålningarna, fönsterglasen och de höga spetsiga tornspirorna är från den restaureringen, inte från medeltiden.
Katedralskolan fanns vid domkyrkan redan i slutet av 1200-talet, och år 1477 grundade ärkebiskop Jakob Ulvsson Uppsala universitet. Kyrkan och universitetet växte fram i samma kvarter och är fortfarande grannar.
Vad finns i Skattkammaren, och vem kommer inte upp dit?
Domkyrkans museum ligger i ett av tornen och har en egen entréavgift. Här visas drottning Margaretas gyllene kjortel, som är världens enda bevarade festklänning från medeltiden, samt de så kallade Sturekläderna, de enda kompletta herrdräkterna som finns kvar från det sena 1500-talet. Där finns också Gustav Vasas svärd och begravningsregalier efter Gustav Vasa och Johan III med deras drottningar.
Skattkammaren är inte tillgänglig med barnvagn, rollator eller rullstol, och besöket förutsätter att du klarar trappor. Det beror på utrymningsvägen, som går via en trång spiraltrappa och en gångbrygga på taket. Barn och ungdomar under 18 år går in gratis. Priser, öppettider och tider för öppna visningar finns hos Skattkammaren.
Så höga är domkyrkans torn
Tornspirorna är 118,7 meter höga och syns från infarterna långt innan du är framme. I det norra tornet hänger Storan, Sveriges största kyrkklocka, som väger 7 360 kilo. På taket står en ängel som syns över stora delar av staden.
Vad har hänt på Uppsala slott genom historien?
Gustav Vasa började bygga slottet i slutet av 1540-talet. Sönerna Erik XIV och Johan III fortsatte med södra flygeln och större delen av långslottet, och Karl IX lät bygga det norra tornet mellan 1603 och 1613. Här skedde Sturemorden 1567, här stadfästes reformationen vid Uppsala möte 1593, och här avsade sig drottning Kristina tronen 1654. Den sista kröningsfesten på slottet hölls 1719, sedan Ulrika Eleonora hade krönts i domkyrkan.
Stadsbranden 1702 skadade slottet svårt, och stora delar revs för att användas som byggnadsmaterial på annat håll. Återuppbyggnaden inleddes i mitten av 1700-talet under Carl Hårlemans ledning, och bygget stod klart 1766. Rikssalen restaurerades 1931 och 1932 under Ragnar Östberg, och 1935 blev slottet statligt byggnadsminne. I dag är det landshövdingens residens, och större delen av huset är därför stängd för allmänheten.
Vad kan du gå in i på slottet?
- Uppsala konstmuseum håller till i slottet. Entrén är fri till museet och till utställningarna ur den egna samlingen, medan vissa specialutställningar kostar. På torsdagar mellan klockan 17 och 20 är entrén fri även till de utställningar som annars kostar. Museet är den enklaste vägen in i slottet och har öppet året om.
- Vasaborgen, ruinerna av 1500-talsslottet, är öppen som museum varje dag under sommarsäsongen, med guidade visningar. Utanför säsongen går det bara att boka privata visningar.
- Rikssalen och slottets övriga representationsdelar visas i guidade visningar, främst sommartid. Statens fastighetsverk förvaltar byggnaden och listar vad som finns i huset.
Väster om slottet ligger Botaniska trädgården, som anlades som slottsträdgård 1665 och är öppen året runt. Den ligger så nära att den blir en naturlig fortsättning på slottsbesöket snarare än ett eget utflyktsmål.
I vilken ordning tar du de två?
Börja i domkyrkan. Den öppnar tidigt på morgonen, medan slottets museer och visningar startar senare på dagen, och du får katedralen betydligt tommare klockan nio än klockan elva. Lägg tre kvart till en timme där, gå upp i Skattkammaren om du klarar trapporna och har tid, och fortsätt sedan söderut mot slottsbacken.
Från slottsbacken ser du tillbaka mot katedralen, och sent på eftermiddagen ligger ljuset på tegelfasaden. Ett upplägg för hela dagen, med lunch och eftermiddag, står i guiden En dag i Uppsala. Mer om staden finns i guiden till Uppsala.
Öppettider, entréer och visningstider ändras mellan säsongerna. Kontrollera dem hos domkyrkan och hos respektive museum samma vecka som du åker.
Senast faktagranskad: 21 september 2026