Två hus uppe på slottsbacken bär det som ingen annan svensk stad har. I Gustavianum, universitetets äldsta byggnad, står ett konstskåp från Augsburg, mumiesarkofager och hjälmar ur vendeltida båtgravar. Några hundra meter bort, i biblioteket Carolina Rediviva, ligger Silverbibeln och Carta marina bakom glas, och entrén till utställningssalen kostar ingenting.
Tillsammans tar de en förmiddag. Här är vad du ser i respektive hus, vilka föremål som är värda att stanna vid och vad du bör kontrollera innan du går dit.
Gustavianum är äldre än det universitet du ser i dag
Huset uppfördes på 1620-talet och rymde föreläsningssalar, bibliotek, studentbostäder och studentkök. Slottsarkitekten Carl Hårleman gjorde om både insida och fasad i början av 1700-talet, och entrén fick sin nuvarande form med en öppen trapphall över två våningar under 1840-talet.
Gustavianum var universitetets huvudbyggnad ända till 1887, då det nya universitetshuset stod färdigt. Byggnaden blev byggnadsminne 1935 och öppnade som publikt museum 1997. Hösten 2019 stängde huset för en omfattande renovering som skulle förbättra klimatet för föremålen och samtidigt ge större utställningsytor, och den 24 juni 2024 öppnade det igen. Du ser alltså ett nyrenoverat museum i ett fyra hundra år gammalt hus.
Anatomiska teatern ligger högst upp och sparas till sist
Under den klotkrönta kupolen i vindsvåningen ligger husets mest kända rum. Olof Rudbeck den äldre lät bygga den anatomiska teatern under åren 1662 och 1663, och rummet räknas i sig som ett museiföremål av första klass.
Museet är upplagt så att teatern kommer sist i vandringen, och det är värt att följa den ordningen. Rummet gör mer intryck när du redan har gått genom fyra hundra år av universitetshistoria på våningarna under.
Vad visar Gustavianums fasta utställningar?
Sex fasta utställningar delar på huset, anatomiska teatern inräknad.
- Vikingatidens gryning visar fynd från gravfälten vid Valsgärde utanför Uppsala: hjälmar, vapen, dekorerade betsel, smycken och glas. Gravarna är framför allt från vendeltiden, perioden strax före vikingatiden, och utställningen handlar om hur samhället förändrades mellan 500-talet och 1000-talet.
- Medelhavet och Nildalen rymmer mumiesarkofager och föremål ur det som kallades Victoriamuseet för egyptiska fornsaker, plus grekisk och romersk keramik och figuriner i brons och terrakotta. Mycket kommer från utgrävningar där universitetets egna arkeologer deltog, bland annat vid Asine i Grekland, på Cypern och i sudanska Nubien.
- Konstsamlingen på andra våningen visar ett urval ur en av landets största konstsamlingar, från medeltiden till 1900-talet. Här står också konstskåpet från Augsburg, som skänktes till Gustav II Adolf 1632 och till universitetet 1694. Det står i Södra salen än i dag, tillsammans med de hundratals föremål och kuriositeter som följde med det från Tyskland.
- Myntkabinettet och universitets- och vetenskapshistorien visar samlingarna av mynt respektive instrument och föremål ur universitetets egen historia.
Museet ligger på Akademigatan 3, granne med domkyrkan. Öppettiderna skiljer sig mellan sommar och vinter: från september till maj har museet stängt på måndagar och öppnar klockan 12 övriga vardagar, medan det under juni till augusti har öppet alla dagar från klockan 11. Kontrollera dem innan du planerar in besöket.
Silverbibeln är skriven med silverbläck på purpurfärgat pergament
Silverbibeln skrevs för hand i Italien i början av 500-talet, med guld- och silverbläck på purpurfärgat pergament, och tros ursprungligen ha tillhört Theoderik den store. Den innehåller trots namnet ingen fullständig bibel utan de fyra evangelierna.
Värdet ligger i språket. Boken är den främsta källan till vad vi vet om gotiskan, ett språk som i dag är utdött, och den längsta bevarade gotiska texten finns här. Genom den lär vi oss också mer om besläktade språk som svenska, tyska och engelska. Handskriften bestod från början av åtminstone 336 blad, varav 187 finns kvar i Uppsala. Den kom hit 1669 som en gåva av rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie, och 2011 blev den ett av Unescos världsminnen.
I utställningssalen visas ett dubbelblad ur handskriften tillsammans med silverpärmen från 1600-talet. Det är ett enda uppslag, så det lönar sig att veta vilken monter du ska gå till.
Carta marina tog tolv år att rita och var borta i århundraden
Ingen tidigare karta hade återgett Norden så nära verkligheten som den som trycktes i Venedig 1539. Upphovsmannen var kyrkomannen Olaus Magnus, som levde mellan 1490 och 1557 och arbetade tolv år med kartan innan den gick i tryck. Han reste till Rom 1524 på Gustav Vasas uppdrag, och reformationen i Sverige bidrog till att han aldrig kom tillbaka.
Kartan är stor. Nio ark, tre gånger tre, bildar tillsammans en yta som är 125 centimeter hög och 170 centimeter bred, och varje ark är tryckt för sig från egna träsnitt. Under flera århundraden var kartan försvunnen, tills ett exemplar hittades i München 1886, där det fortfarande finns. Ett andra exemplar dök upp först på 1960-talet, och Uppsala universitetsbibliotek köpte in det från Schweiz 1962. De två bevarade originalen är inte färglagda, till skillnad från flera av de reproduktioner som framställts genom åren.
Utställningssalen har egna öppettider, och stängs i omgångar
Utställningssalen på Carolina Rediviva har fri entré, men den följer inte samma öppettider som resten av biblioteket. Det är den vanligaste orsaken till att någon står utanför en låst dörr trots att huset är öppet.
Biblioteket bygger en ny utställning för Silverbibeln, och utställningssalen kommer att vara stängd i olika omgångar under vårterminen 2027. Den nya utställningen invigs till sommaren 2027. Exakt vilka veckor salen stänger är ännu inte fastställt. Tiderna publiceras på bibliotekets sida när de är klara, så kontrollera dem samma vecka som du åker.
Så lägger du de två besöken efter varandra
Börja i Gustavianum och gå uppför backen till Carolina Rediviva efteråt. Ordningen har ett skäl: Gustavianum kräver ett par timmar om du vill se allt, medan utställningssalen i biblioteket går att avverka på tjugo minuter, och det är lättare att korta det sista besöket än det första.
Mellan husen passerar du universitetshuset från 1887 och har domkyrkan inom synhåll åt andra hållet. Vill du lägga kyrkan och slottet i samma dag finns upplägget i guiden till domkyrkan och slottet, och hela dagen i en dag i Uppsala. Fler ingångar till staden finns i guiden till Uppsala.
Öppettider och entréer ändras över året och skiljer sig mellan de två husen. Kontrollera båda hos universitetet innan du går.
Senast faktagranskad: 21 september 2026