Tre gräsklädda högar reser sig över åkerslätten norr om Uppsala, och de har legat där sedan 500-talet. Det här var maktens plats innan staden fanns: en kungsgård, ett gravfält och ett religiöst centrum som behöll sin tyngd långt efter att Sverige kristnats. I dag går du en runda över fältet på en timme och ser fynden i museet intill.
Gamla Uppsala ligger utanför centrum men nås med stadsbuss, och besöket fungerar som en halvdag eller en hel dag beroende på hur mycket du vill se.
Vad låg i kungshögarna?
Länge var det omstritt om högarna över huvud taget var gravar. Somliga trodde att de var naturliga kullar, andra att de rymde lämningarna efter hednagudar. År 1846 ledde riksantikvarien Bror Emil Hildebrand utgrävningen av Östhögen, som då kallades Odins hög. På kvällen den 15 september nådde arbetslaget högens centrum och hittade ett stenröse.
Det var en grav, men inte den skattkammare samtiden hade hoppats på. I Östhögen fanns brända ben, fragment av gravgåvor, resterna av en hjälm och bitar av guldföremål. Västhögen, som då kallades Frös hög, grävdes ut 1874, och också den var en brandgrav. Där låg bland annat resterna av en duvhök, sannolikt en dresserad jaktfågel. En sådan fågel var en ägodel för den absoluta överklassen.
Vilka som begravdes vet ingen, men det var personer högt upp i samhället.
Varför låg makten just här?
Under järnåldern fanns ett rikt samhälle runt högarna: kunnigt hantverk, ett starkt jordbruk och en kungsgård. På 500-talet, när högarna restes, stod bosättningen på sin höjdpunkt, och här samlades svearna för att dyrka sina gudar.
På platsen låg också en gästabudshall. Den hallen kan ha legat bakom skildringen hos Adam av Bremen, en kyrklig författare på 1000-talet. Han beskrev ett hednatempel av guld, ett träd som var grönt året runt och en källa dit man gick för att offra. Hans text hör till de mest citerade källorna om förkristen svensk religion.
Långt senare, 1989, besökte påven Johannes Paulus II Gamla Uppsala.
Gamla Uppsala kyrka var landets första ärkebiskopskyrka
Intill högarna står en kyrka som är äldre än allt annat kyrkligt i staden. Sveriges första ärkebiskopskyrka uppfördes här 1164, på samma plats som en kristen kyrka från 1000-talet. Den byggnad du ser i dag är ungefär hälften så stor som originalet, men i väggarna går det att spåra rester av de gamla murarna.
År 1270 flyttades ärkesätet söderut till byn Östra Aros, som blev det moderna Uppsala. Kyrkan här uppe degraderades till sockenkyrka och fick sin nuvarande form under 1400-talet. Vill du se fortsättningen på den historien går du till domkyrkan inne i staden, som byggdes för att ta över rollen.
Så tar du dig till Gamla Uppsala
Stadsbuss linje 2 har sin ändhållplats vid Kungshögarna, ungefär 100 meter från museet, och linjerna 110 och 115 från centralstationen stannar vid Regins väg. Biljetter köper du hos Upplands lokaltrafik, UL. Kommer du med bil finns gratis parkering vid museet. Från centrum går det också att cykla.
Museets adress är Disavägen 15. Räkna med tre till fyra timmar för resa, museum och en runda över gravfältet, och en hel dag om du också vill hinna Disagården.
Vad visar museet?
Basutställningen heter ”Myt, makt och människa” och visar originalföremål från de arkeologiska utgrävningarna, en stor modell av området och visualiseringar. Här finns fynden från högarna som grävdes ut 1846 och 1874.
Museet är byggt med barn i tankarna och har modeller, bildspel, ljudberättelser och en lekhörna om järnåldern.
Museibyggnaden har hiss med automatiska dörrar, tillgänglig toalett, rullstolsanpassade utställningar, taktil skyltning och skötbord. Två parkeringsplatser för rörelsehindrade ligger vid museet, med 15 till 20 meter grusgång och stenplattor fram till entrén. Hundar får inte följa med in, utom ledarhundar. Själva gravfältet är öppen gräsmark med branta backar.
Disagården ligger i samma område
Friluftsmuseet Disagården visar hur en uppländsk bondby såg ut på 1800-talet, med djur och med byggnader som flyttats dit. Det ligger ett stenkast från högarna och har kort säsong. År 2026 höll det öppet för allmänheten från slutet av maj till sista augusti, och före och efter den perioden tog det bara emot bokade skolgrupper.
När passar ett besök?
Gravfältet saknar skydd mot vädret. Vind och regn drar rakt över slätten, och i november blir rundan gärna kort. Juni till augusti är den bästa tiden: gräset är torrt, Disagården är öppen och museet har sina längre öppettider, som gäller från maj till september. Tidig morgon eller sen eftermiddag ger dessutom långa skuggor över högarna, och då ser de störst ut.
Hela dagsupplägget, med Gamla Uppsala som eftermiddagsdel, finns i en dag i Uppsala. Fler ingångar till staden finns i guiden till Uppsala.
Öppettider och entréer ändras mellan sommar och vinter, och Disagården har kortare säsong än museet. Kontrollera båda hos Upplandsmuseet samma vecka som du åker.
Senast faktagranskad: 21 september 2026